Valde att läsa igenom Delicious användaravtal som är en service av Yahoo. Här är vissa plock ur användaravtalet och privacy policyn:
Delicious förbehåller sig rätten att ändra innehållet på avtalet när som helst, och har rätten att avsluta ens konto när som helst av vilken orsak som helst.
Tillträde till innehållet i deliciouskonton har Delicious, och användare av Delicious, men man har även möjlighet att hålla innehållet privat eller ge tillträde åt endast en viss grupp av användare.
Delicious skall användas med eget omdöme och man är själv ansvarig för alla skador som uppstår vid användningen.
Då man använder sig av Delicious kan Delicious ta upp ens personliga uppgifter som t ex e-post adress, IP-adress eller annan användarinformation. Delicious använder sig också av Cookies för att få uppgifter om användarna. Användarinformationen som Delicious registrerar ger de inte ut till utomstående, om inte lagen så kräver.
Om man registrerar sig till tjänsten och använder den på ett förnuftigt sätt ser jag inte några stora risker med det. Det för med sig samma risker som då man registrerar sig till andra sociala nätverk på webben. Förstås tar man ju alltid en risk, men med tanke på hur många användare Delicious har, tror jag att man ganska säkert kan använda sig av denna tjänst.
tisdag 17 mars 2009
måndag 16 mars 2009
Övning 10.1 Cyberhot
Veckans ämne och artiklar om cyberhot väcker intressanta tankar. Hur skall man kunna känna sig säker då man använder sig av internet och dess tjänster? Eller är det som att leva. Allt för med sig risker, och man måste våga leva. Våga använda internet, skriva bloggar och vara med i sociala nätverk och uttrycka sin åsikt. Men lite skrämmande är det ändå, för sällan diskuteras cyberhot och vad det egentligen finns för cyberhot. Själv är jag inte så insatt (förutom det vi lärt oss nu på kursen) och tycker att det borde diskuteras mera. Folk borde få mera information om vad det finns för rikser med att använda nätet. Man kan gå på olika datakurser, men sällan diskuteras det cyberhot på kurserna. Man skaffar sig virusprogram och tror att man är säker med det. Man läser anvädaravtal och tror att bara man följer reglerna fungerar allt fint!
Så vad skall man göra? Fortsätta som vanligt med att använda nätets tjänster för det gör alla andra. Men kanske vetskapen om olika cyberhot gör en lite mer försiktig, och man tänker efter en liten stund längre före man klickar sig vidare.
Så vad skall man göra? Fortsätta som vanligt med att använda nätets tjänster för det gör alla andra. Men kanske vetskapen om olika cyberhot gör en lite mer försiktig, och man tänker efter en liten stund längre före man klickar sig vidare.
torsdag 5 mars 2009
Övning 9.1 Virtuella världar
Veckans artikel SecondLife, bibliotekarien andra liv, av Kim Holmberg behandlar SecondLife och vad biblioteken gör där.
På Information Island i SL har flere bibliotek koncentrerat sin SL-baserade verksamhet. Här samlas en personal på över 500 frivilliga bibliotekarier. Biblioteken där ser SL som en plats där man kan träffa bibliotekarier från världen över och dela kunskap och erfarenheter. Tillsvidare upplever bibliotekarierna SL mer som ett socialt medium bibliotekarier emellan än ett ställe där man betjänar kunder. Många universitet använder SL för distansundervisning, och då upplever biblioteken att det är viktigt att biblioteken också kan erbjuda sina tjänster i där.
Även om bibliotekarierna tillsvidare mest använder SL för internationellt samarbete och en plats att dela resurser, tjänster och erfarenheter, dröjer det säkert inte länge före kunderna hittar dit och vill utnyttja de tjänster ett bibliotek i SL har att erbjuda. Är biblioteken där redo för sina kunder?
På Information Island i SL har flere bibliotek koncentrerat sin SL-baserade verksamhet. Här samlas en personal på över 500 frivilliga bibliotekarier. Biblioteken där ser SL som en plats där man kan träffa bibliotekarier från världen över och dela kunskap och erfarenheter. Tillsvidare upplever bibliotekarierna SL mer som ett socialt medium bibliotekarier emellan än ett ställe där man betjänar kunder. Många universitet använder SL för distansundervisning, och då upplever biblioteken att det är viktigt att biblioteken också kan erbjuda sina tjänster i där.
Även om bibliotekarierna tillsvidare mest använder SL för internationellt samarbete och en plats att dela resurser, tjänster och erfarenheter, dröjer det säkert inte länge före kunderna hittar dit och vill utnyttja de tjänster ett bibliotek i SL har att erbjuda. Är biblioteken där redo för sina kunder?
tisdag 3 mars 2009
Övning 8.2 Bibliotek 2.0
Undersökte 3 bibliotek som gått in för nästa generation av biblioteks service, och funderade på hur jag kunde använda dessa service element på biblioteket där jag jobbar (nu är jag mamma-ledig). Arbetar på ett litet bibliotek på ett arbetarinstitut, där kunderna främst är de som går på kurs på arbetarinstitutet. Medelåldern på kunderna är medelålders och pensionärer vilket gjorde att jag inte valde sociala nätverk, Youtube, Flickr eller social taggar eftersom jag tror att det passar mindre bra för vår kundgrupp. Valde följande element:
- RSS. The university of Alberta. Boknyheter via RSS.
- Bloggar. MabryOnline.org. Lärarna har egna bloggar.
- Wiki.BookLovers Wiki
måndag 2 mars 2009
Övning 8.1 Veckoartikel

Veckans artikel Service for the next-generation library, av Casey & Savastuk handlar om Bibliotek 2.0.
I artikeln skriver Casey&Savastuk om Bibliotek 2.0 som en ny modell av biblioteksservice, där användarna blir inbjudna att delta och skapa innehåll, för både den fysiska och psykiska servicen användarna själva önskar sig. På detta sätt skall biblioteken hålla sina kunder nöjda men också nå ut till nya kundgrupper. Vidare ökar denna biblioteksservice på värdet av biblioteksprodukterna, med hjälp av användarnas deltagande. Användarna skall ha möjlighet att skräddarsy sin biblioteksservice så att den passar det egna behovet. Även om användarna har möjlighet att delta, är det viktigt för biblioteken att skydda användarnas integritet, och ge möjlighet för dessa att anonymt delta i den virtuella servicen.
Bibliotek 2.0 diskuteras aktivt inom biblioteksvärlden, och intressant är att många bibliotek ännu inte känner sig mogna att ta steget in i nästa generation av bibliotek. Endel bibliotek upplever att de inte har tillräckligt med teknologiska resurser, andra brist på ekonomiska resurser eller tidsbrist. Problemet är också en attitydfråga.
Det jag upplever som intressant med Bibliotek 2.0 och servicemodellen, är ett det inte finns en klar plan på hur ett Bibliotek 2.0 skall fungera, utan alla bibliotek har olika utgångspunkter, och att modellen då kommer att se lite olika ut för alla bibliotek. Och att användarna kommer att ha stor inverkan på hur denna modell kommer att se ut. Tänk att ett bibliotek plötsligt kan får flere helt nya användargrupper, bara för att det gått över till en ny servicemodell!
Efter närstudieträffen
Tackar för en intressant närstudieträff, med många intressanta presentationer som gav nya idéer och aha-upplevelser. Jaiku tyckte jag dessvärre inte om. Tyckte som vissa andra på kursen att det var jobbigt att följa med presentationerna och samtidigt koncentrera sig på Jaiku. Det krävs kanske lite träning?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)