Valde att läsa igenom Delicious användaravtal som är en service av Yahoo. Här är vissa plock ur användaravtalet och privacy policyn:
Delicious förbehåller sig rätten att ändra innehållet på avtalet när som helst, och har rätten att avsluta ens konto när som helst av vilken orsak som helst.
Tillträde till innehållet i deliciouskonton har Delicious, och användare av Delicious, men man har även möjlighet att hålla innehållet privat eller ge tillträde åt endast en viss grupp av användare.
Delicious skall användas med eget omdöme och man är själv ansvarig för alla skador som uppstår vid användningen.
Då man använder sig av Delicious kan Delicious ta upp ens personliga uppgifter som t ex e-post adress, IP-adress eller annan användarinformation. Delicious använder sig också av Cookies för att få uppgifter om användarna. Användarinformationen som Delicious registrerar ger de inte ut till utomstående, om inte lagen så kräver.
Om man registrerar sig till tjänsten och använder den på ett förnuftigt sätt ser jag inte några stora risker med det. Det för med sig samma risker som då man registrerar sig till andra sociala nätverk på webben. Förstås tar man ju alltid en risk, men med tanke på hur många användare Delicious har, tror jag att man ganska säkert kan använda sig av denna tjänst.
tisdag 17 mars 2009
måndag 16 mars 2009
Övning 10.1 Cyberhot
Veckans ämne och artiklar om cyberhot väcker intressanta tankar. Hur skall man kunna känna sig säker då man använder sig av internet och dess tjänster? Eller är det som att leva. Allt för med sig risker, och man måste våga leva. Våga använda internet, skriva bloggar och vara med i sociala nätverk och uttrycka sin åsikt. Men lite skrämmande är det ändå, för sällan diskuteras cyberhot och vad det egentligen finns för cyberhot. Själv är jag inte så insatt (förutom det vi lärt oss nu på kursen) och tycker att det borde diskuteras mera. Folk borde få mera information om vad det finns för rikser med att använda nätet. Man kan gå på olika datakurser, men sällan diskuteras det cyberhot på kurserna. Man skaffar sig virusprogram och tror att man är säker med det. Man läser anvädaravtal och tror att bara man följer reglerna fungerar allt fint!
Så vad skall man göra? Fortsätta som vanligt med att använda nätets tjänster för det gör alla andra. Men kanske vetskapen om olika cyberhot gör en lite mer försiktig, och man tänker efter en liten stund längre före man klickar sig vidare.
Så vad skall man göra? Fortsätta som vanligt med att använda nätets tjänster för det gör alla andra. Men kanske vetskapen om olika cyberhot gör en lite mer försiktig, och man tänker efter en liten stund längre före man klickar sig vidare.
torsdag 5 mars 2009
Övning 9.1 Virtuella världar
Veckans artikel SecondLife, bibliotekarien andra liv, av Kim Holmberg behandlar SecondLife och vad biblioteken gör där.
På Information Island i SL har flere bibliotek koncentrerat sin SL-baserade verksamhet. Här samlas en personal på över 500 frivilliga bibliotekarier. Biblioteken där ser SL som en plats där man kan träffa bibliotekarier från världen över och dela kunskap och erfarenheter. Tillsvidare upplever bibliotekarierna SL mer som ett socialt medium bibliotekarier emellan än ett ställe där man betjänar kunder. Många universitet använder SL för distansundervisning, och då upplever biblioteken att det är viktigt att biblioteken också kan erbjuda sina tjänster i där.
Även om bibliotekarierna tillsvidare mest använder SL för internationellt samarbete och en plats att dela resurser, tjänster och erfarenheter, dröjer det säkert inte länge före kunderna hittar dit och vill utnyttja de tjänster ett bibliotek i SL har att erbjuda. Är biblioteken där redo för sina kunder?
På Information Island i SL har flere bibliotek koncentrerat sin SL-baserade verksamhet. Här samlas en personal på över 500 frivilliga bibliotekarier. Biblioteken där ser SL som en plats där man kan träffa bibliotekarier från världen över och dela kunskap och erfarenheter. Tillsvidare upplever bibliotekarierna SL mer som ett socialt medium bibliotekarier emellan än ett ställe där man betjänar kunder. Många universitet använder SL för distansundervisning, och då upplever biblioteken att det är viktigt att biblioteken också kan erbjuda sina tjänster i där.
Även om bibliotekarierna tillsvidare mest använder SL för internationellt samarbete och en plats att dela resurser, tjänster och erfarenheter, dröjer det säkert inte länge före kunderna hittar dit och vill utnyttja de tjänster ett bibliotek i SL har att erbjuda. Är biblioteken där redo för sina kunder?
tisdag 3 mars 2009
Övning 8.2 Bibliotek 2.0
Undersökte 3 bibliotek som gått in för nästa generation av biblioteks service, och funderade på hur jag kunde använda dessa service element på biblioteket där jag jobbar (nu är jag mamma-ledig). Arbetar på ett litet bibliotek på ett arbetarinstitut, där kunderna främst är de som går på kurs på arbetarinstitutet. Medelåldern på kunderna är medelålders och pensionärer vilket gjorde att jag inte valde sociala nätverk, Youtube, Flickr eller social taggar eftersom jag tror att det passar mindre bra för vår kundgrupp. Valde följande element:
- RSS. The university of Alberta. Boknyheter via RSS.
- Bloggar. MabryOnline.org. Lärarna har egna bloggar.
- Wiki.BookLovers Wiki
måndag 2 mars 2009
Övning 8.1 Veckoartikel

Veckans artikel Service for the next-generation library, av Casey & Savastuk handlar om Bibliotek 2.0.
I artikeln skriver Casey&Savastuk om Bibliotek 2.0 som en ny modell av biblioteksservice, där användarna blir inbjudna att delta och skapa innehåll, för både den fysiska och psykiska servicen användarna själva önskar sig. På detta sätt skall biblioteken hålla sina kunder nöjda men också nå ut till nya kundgrupper. Vidare ökar denna biblioteksservice på värdet av biblioteksprodukterna, med hjälp av användarnas deltagande. Användarna skall ha möjlighet att skräddarsy sin biblioteksservice så att den passar det egna behovet. Även om användarna har möjlighet att delta, är det viktigt för biblioteken att skydda användarnas integritet, och ge möjlighet för dessa att anonymt delta i den virtuella servicen.
Bibliotek 2.0 diskuteras aktivt inom biblioteksvärlden, och intressant är att många bibliotek ännu inte känner sig mogna att ta steget in i nästa generation av bibliotek. Endel bibliotek upplever att de inte har tillräckligt med teknologiska resurser, andra brist på ekonomiska resurser eller tidsbrist. Problemet är också en attitydfråga.
Det jag upplever som intressant med Bibliotek 2.0 och servicemodellen, är ett det inte finns en klar plan på hur ett Bibliotek 2.0 skall fungera, utan alla bibliotek har olika utgångspunkter, och att modellen då kommer att se lite olika ut för alla bibliotek. Och att användarna kommer att ha stor inverkan på hur denna modell kommer att se ut. Tänk att ett bibliotek plötsligt kan får flere helt nya användargrupper, bara för att det gått över till en ny servicemodell!
Efter närstudieträffen
Tackar för en intressant närstudieträff, med många intressanta presentationer som gav nya idéer och aha-upplevelser. Jaiku tyckte jag dessvärre inte om. Tyckte som vissa andra på kursen att det var jobbigt att följa med presentationerna och samtidigt koncentrera sig på Jaiku. Det krävs kanske lite träning?
onsdag 18 februari 2009
Övning 6.2 Sociala nätverk
Valde Facebook i veckans uppgift. Sökte på ordet kirjasto och fick ett hundratal träffar. Konstaterade att det fanns mycket fler bibliotek i Facebook än vad jag väntat mig. Och vad gör de egentligen där? De som är aktiva Facebook användare tycker säkert att det höjer på bibliotekets profil, och samtidigt finns biblioteket där konversationen sker (i sociala nätverk). Att vara med i ett socialt nätverk leder också till att man kan kommunicera med kunderna och eventuellt skapa nya kontakter och kunder. Att vara med i ett socialt nätverk är mera öppet än att bara finnas på en sluten websida.
De bibliotek jag tittade närmare på i Facebook använde sidan för att sprida information om biblioteket och dess verksamhet, samt för att presentera böcker och låta bibliotekets vänner skriva kommentarer om biblioteket. Endel bibliotek hade inte uppdaterat sig efter utgången av 2008, och det gav genast en känsla "föråldrad information". För att ett bibliotek skall gå med i Facebook, kan det vara skäl att försäkra sig om att det finns åtminstone en person som regelbundet kan sätta ner tid för att uppdatera sidan. Själv tror jag, att då man väl utformat sidan, inte behöver sätta ner en hemskt stor arbetsmängd för att hålla sidan uppdaterad. Och vilka är riskerna för ett bibliotek att vara med i Facebook? Just nu kommer jag inte på några!
De bibliotek jag tittade närmare på i Facebook använde sidan för att sprida information om biblioteket och dess verksamhet, samt för att presentera böcker och låta bibliotekets vänner skriva kommentarer om biblioteket. Endel bibliotek hade inte uppdaterat sig efter utgången av 2008, och det gav genast en känsla "föråldrad information". För att ett bibliotek skall gå med i Facebook, kan det vara skäl att försäkra sig om att det finns åtminstone en person som regelbundet kan sätta ner tid för att uppdatera sidan. Själv tror jag, att då man väl utformat sidan, inte behöver sätta ner en hemskt stor arbetsmängd för att hålla sidan uppdaterad. Och vilka är riskerna för ett bibliotek att vara med i Facebook? Just nu kommer jag inte på några!
tisdag 17 februari 2009
Övning 6.1 Veckoartikel
Veckans artikel, Libraries and Facebook av Jane Secker undersöker Facebook som ett redskap för bibliotek och bibliotekarier.
Jag har inte bekantat mig med Facebook före kursen, och har därför själv ingen erfarenhet av Facebook. I samband med kursen och veckans uppgift har jag kollat vad biblioteken gör på Facebook, och blev förvånad över hur många bibliotek jag hittade där. Intressant var att märka, att enligt veckans artikel, var en allmän åsikt bland allmänheten och bibliotekarier att det inte är bibliotekens uppgift att upprätthålla sociala websidor. Jag upplevde det tvärtom som om det skulle finnas ett intresse bland bibliotek att finnas med på Facebook, då jag kollade biblioteken som finns där. Finns det månne skillnader i intresset i olika länder?
Det andra jag upplevde nytt och intressant var att artikeln presenterade biblioteksrealterade verktyg (APPS) som biblioteken kan använda sig av på Facebook. Det verkar ganska behändigt att sätta upp en bibliotekssida och använda sig att dessa. Har någon på kursen använt sig av någonsorts APPS på Facebook?
Jag har inte bekantat mig med Facebook före kursen, och har därför själv ingen erfarenhet av Facebook. I samband med kursen och veckans uppgift har jag kollat vad biblioteken gör på Facebook, och blev förvånad över hur många bibliotek jag hittade där. Intressant var att märka, att enligt veckans artikel, var en allmän åsikt bland allmänheten och bibliotekarier att det inte är bibliotekens uppgift att upprätthålla sociala websidor. Jag upplevde det tvärtom som om det skulle finnas ett intresse bland bibliotek att finnas med på Facebook, då jag kollade biblioteken som finns där. Finns det månne skillnader i intresset i olika länder?
Det andra jag upplevde nytt och intressant var att artikeln presenterade biblioteksrealterade verktyg (APPS) som biblioteken kan använda sig av på Facebook. Det verkar ganska behändigt att sätta upp en bibliotekssida och använda sig att dessa. Har någon på kursen använt sig av någonsorts APPS på Facebook?
onsdag 11 februari 2009
Övning 5.1 Veckoartikel
Veckans artikel, Tagging, Folksonomy & Co -Renaissance of Manual Indexing? av Jacob VoB behandlar trender inom manuell indexering på webben, och hur kontrollerad den fria indexeringen är.
Huvudprincipen med att tagga är att slutanvändaren gör indexeringen istället för experter, och taggarna syns direkt på webben. Populära websidor som understöder användandet av taggar är bl.a. Delicious, Ful.net, Reddit, Digg, Flickr och Librarything. Indexering med taggar på webben har flere olika benämningar, t. ex. social klassifikation, social indexering, folksonomier och kollaborativ taggning.
Beroende på tillämpning används olika indexeringssytem, beroende på hur det passar tillämpningen i fråga. Oftast handlar det inte om en kontrollerad vokabulär, men systemet kan föreslå populära taggar. Feedbacken gör att användaren ofta använder sig av det föreslagna ordet och detta ger upphov till folksonomier. Fenomenet kan även kallas emergent semantics eller Wisdom of crowd.
VoB konstaterar att utvecklingen av indexeringssystem ännu inte kommit igång ordentligt, och att forskning behövs för att vidareutveckla indexeringen på webben.
Huvudprincipen med att tagga är att slutanvändaren gör indexeringen istället för experter, och taggarna syns direkt på webben. Populära websidor som understöder användandet av taggar är bl.a. Delicious, Ful.net, Reddit, Digg, Flickr och Librarything. Indexering med taggar på webben har flere olika benämningar, t. ex. social klassifikation, social indexering, folksonomier och kollaborativ taggning.
Beroende på tillämpning används olika indexeringssytem, beroende på hur det passar tillämpningen i fråga. Oftast handlar det inte om en kontrollerad vokabulär, men systemet kan föreslå populära taggar. Feedbacken gör att användaren ofta använder sig av det föreslagna ordet och detta ger upphov till folksonomier. Fenomenet kan även kallas emergent semantics eller Wisdom of crowd.
VoB konstaterar att utvecklingen av indexeringssystem ännu inte kommit igång ordentligt, och att forskning behövs för att vidareutveckla indexeringen på webben.
måndag 9 februari 2009
Övning 5.2 Folksonomier

Nu har jag registrerat mig i Delicious och skapat mig en beställning på taggarna Bibliotek 2.0 och Library 2.0, samt prenumererat på dessa flöden till min Google Reader. Efter att jag läst uppgiften en gång till märkte jag att man skall publicera länken till sitt Delicious kontot på den egna bloggen. Jag hade redan överfört alla mina tidigare bokmärken till mitt Delicious konto, vilka jag upplever som personliga, och vill inte publicera dem. Jag öppnade ett nytt Delicious konto för kursen, och det kontot är ännu tomt men kommer nog snart att få innehåll. Det blir ju lite dumt med flere konton, men jag får väl klara av det.... Hur har ni andra på kursen gjort? Har ni publicerat era personliga bokmärken?
Länken till mitt Delicious konto är http://delicious.com/aminumelin.
Det jag upplevde intressant med Delicious var att genast få se ett tagmoln över mina bokmärken. Det gick upp ett ljus för mig! Folksonomier!
onsdag 4 februari 2009
Wiki-övning 4.1, Grupp 4, LibraryThing & Shelfari
Letade reda på två artiklar som behandlar vårt tema LibraryThing och Shelfari. Hittade en artikel som behandlar LibraryThing och Shelfari från ett lite mer vetenskapligt perspektiv,
Hsia-Ching Chang & Terrence A. Maxwell. A synergistic alternative to readers advisory services´managing customer knowledge, Information reserach, 2007
samt en mer lättsam ertikel av Fredrik Claesson, Dela med dig av dina böcker på nätet, PC för alla, 2007.
Artikeln av Chang och Maxwell diskuterar bibliotekens uppgift som litteraturrådgivare. Tidigare hade biblioteken en mer auktorativ roll, och kunde rekommendera böcker utan att egentligen sätta sig in i kundens behov. Chang och Maxwell skriver att det emotionella värdena är viktiga för läsare, att de som upplever starka känslor, då de läser en bok, gärna vill dela dessa känslor med andra läsare som upplevt samma sak. Här kommer sociala nätverk som LibraryThing och Shelfari in i bilden. Dessa skall fungera som en förenande länk för dessa läsare. (I artikeln kan man läsa mer om LibraryThing och Shelfari). Vidare skriver Chang och Maxwell att det är viktigt att biblioteken använder sig av dessa sociala nätverk, och att kundernas kunskap i form av sociala nätverk ökar värdet på biblioteket, och bygger upp ett bra alternativ för den traditionella litteraturrådgivningen. En intressant artikel med mångsidig information!
Claessons korta artikel i PC för alla, berättar om hur han personligen upplever Shelfari, som han kallar för sin nya hobby: Reagerade på ordet hobby, och kom till att det är väl det man får börja kalla det folk håller på med på webben (Facebook, LibraryThing, SecondLife osv) på fritiden. Hobby! Han ger också några tips om hur man kan använda Shelfari. Classons artikel har inte så mycket kött på benen, men jag tycker att den ger en personlig bild på hur man kan uppleva Shelfari.
Hsia-Ching Chang & Terrence A. Maxwell. A synergistic alternative to readers advisory services´managing customer knowledge, Information reserach, 2007
samt en mer lättsam ertikel av Fredrik Claesson, Dela med dig av dina böcker på nätet, PC för alla, 2007.
Artikeln av Chang och Maxwell diskuterar bibliotekens uppgift som litteraturrådgivare. Tidigare hade biblioteken en mer auktorativ roll, och kunde rekommendera böcker utan att egentligen sätta sig in i kundens behov. Chang och Maxwell skriver att det emotionella värdena är viktiga för läsare, att de som upplever starka känslor, då de läser en bok, gärna vill dela dessa känslor med andra läsare som upplevt samma sak. Här kommer sociala nätverk som LibraryThing och Shelfari in i bilden. Dessa skall fungera som en förenande länk för dessa läsare. (I artikeln kan man läsa mer om LibraryThing och Shelfari). Vidare skriver Chang och Maxwell att det är viktigt att biblioteken använder sig av dessa sociala nätverk, och att kundernas kunskap i form av sociala nätverk ökar värdet på biblioteket, och bygger upp ett bra alternativ för den traditionella litteraturrådgivningen. En intressant artikel med mångsidig information!
Claessons korta artikel i PC för alla, berättar om hur han personligen upplever Shelfari, som han kallar för sin nya hobby: Reagerade på ordet hobby, och kom till att det är väl det man får börja kalla det folk håller på med på webben (Facebook, LibraryThing, SecondLife osv) på fritiden. Hobby! Han ger också några tips om hur man kan använda Shelfari. Classons artikel har inte så mycket kött på benen, men jag tycker att den ger en personlig bild på hur man kan uppleva Shelfari.
tisdag 3 februari 2009
Modul 4 Wiki-funderingar
Läste idag igenom texten för modul 4 i Moodle, och besökte vår gemensamma Wiki, iaw09opu. Blev ändå lite osäker på hur vi skall gå till väga. Hittade gruppindelningen men bara grupp 1 och 6 under navigation i Wikin. Skall man logga in före man börjar använda Wikin? Lösenord? Eller hur får man sin grupp aktiverad i Wikin?
Det är intressant att märka, att fast uppgifterna i denna kurs verkar ganska korta, och man tror att det skall gå snabbt att göra dem, så är det otroligt tidskrävande. Egentligen är det en hel del man måste hålla reda på!
Det är intressant att märka, att fast uppgifterna i denna kurs verkar ganska korta, och man tror att det skall gå snabbt att göra dem, så är det otroligt tidskrävande. Egentligen är det en hel del man måste hålla reda på!
torsdag 29 januari 2009
Hur följer ni med kursbloggarna?
Undrar hur ni andra på kursen följer med kursbloggarna. De senaste inläggen kommer ju in till Google reader, men jag tycker det blir tråkigt att bara läsa text. Det är ju roligare att se hela bloggen. Kan man komma in på bloggen via Google? Nu går jag via min egen bloggs läslista och följer där med uppdateringarna i bloggarna, eftersom jag där kommer in direkt på bloggarna.
tisdag 27 januari 2009
Veckoartikel

Så var det bara att börja arbeta med veckoartikeln. Läste igenom den och konstaterade att det mesta redan var repetition för oss. Men helt intressant tycker jag att kapitlet om att marknadsföra bibliotekets aktiviteter, med en blogg var. Jag har sett biblioteksbloggar, men aldrig fastnat för dem, eftersom jag inte hört till rätt målgrupp. Om man vill nå olika målgrupper från ett bibliotek, är det väl bättre att ha flere bloggar. Olika personer som skriver bloggar för olika målgrupper och också på olika språk, som det nämndes i artikeln. Det kan väl bli lite ensidigt med endast en blogg på ett bibliotek, eller kännas ointressant att följa med en blogg som bara sällan berör sådant man själv är intresserad av? Bloggar är väl väldigt personliga både för dem som skapar innehållet, men också för dem som läser bloggen ifråga?
Summa sumarum så måste jag erkänna att jag blivit lite "tänd" på dethär med bloggar i marknadsföringssyfte, och började redan planera en blogg för att marknadsföra biblioteket där jag arbetar. Men den bloggen får ännu vänta på sin "födelse" tills jag återvänder från min mammmaledighet.
lördag 24 januari 2009
Närstudieträffen
Så var då den första närstudieträffen avklarad. Vilket informationspaket! Det var mycket på en dag, och dagen gick jätte snabbt. Bloggar, Wikin, RSS-flöden, PowerPoint, Google document och Second Life. Man hade inte ens en tanke på att titta på klockan på hela dagen. Med det kan man väl dra slutsatsen att dagen var välplanerad av kursarrangörerna och lyckad på alla sätt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
